Med trasigt hälben sitter jag nu här och skriver en rad. Klantade mig när jag skulle ner från ett träd och hoppde tre meter och resten är historia.
Ska på magnetröntgen imorgon för att kolla om hälbenet är det enda som sprack. Sedan till specialisten på torsdag för sista smörjningen.
Har nu ett "aircast" som kan beskådas
här En fin historia som ger stöd genom att pumpa upp luftkuddar i en plastsko.
Jävligt frustrerande när jag såg ljuset för betongplattan. Nu får vi skjuta på det, istället sitter jag och söker IT jobb. Ska konsulta i några månader är planen. Sedan bygga vidare.
Här kommer hela historien och hur foten gick sönder, varning lång historia:
Det stod en sjujävla stort träd på tomten. Ett styggt monster som redan spräckt poolen och nu var på väg mot grunden med sina tarvliga rötter. Ett träd som man måste ha tillstånd att fälla, fast det står på ens egen tomt. Staten och kapitalet och allt det där. Längst upp hade trädet en stor gren som sträckte sig rakt över högspänningsledningen.
Varje år har vi sågat ner grenar på order av staten som sagt att det varit farligt nära ledningen. Efter en kort diskussion med Nicole var det dags att säga adjö till monstret.
Jag började med att handsåga flera grenar och frakta bort dom till tippen. Så att om nån frågade så höll jag bara på att kvista lite liksom. Mycket oskyldigt. Nu kanske ni undrar varifrån denna försiktighet kommer ifrån?
En böter på 60 000 låg till grund för denna. Det stora sugande organet som kallas staten tycker om att dela ut dessa så jag valde att vara försiktig istället.
Sedan kom dagen då det var dags att ta ner resten. Tre stora grenar varav en över ledningen. Lånade en motorsåg och klättrade upp. De två första grenarna var ingen konst. Med rep knutna runt dem kunde vi fälla precis där vi ville ha dom. Knöt sedan fast repet i sista grenen och andra änden i huset. Nicole skötte sedan spänningen på repet och jag sågade. Hade sågat igenom åttio procent och grenen var på väg åt fel håll likförbannat. Jag fick panik och kastade ner sågen och klättrade/hoppade ner. Såg bilder av böter och skadestånd från elbolaget i mitt svettiga huvud.
Landade med platt på fötterna och kände att höger fot blev varm och domnade bort. Skit i det tänkte jag, nu måste vi få ner grenen. Medans jag sprang bort till Nicole så kände jag att det gjorde jävligt ont i foten. Skit i det tänkte jag, nu måste vi få ner grenen.
Vi drog och drog men inte kom grenen ner inte. Medans Nicole ringde en kompis så hoppade jag över staketet till grannen för mer draghjälp. Vi det här laget så kunde jag inte stödja på foten längre på grund av smärta. Så jag hoppade på ett ben över deras gräsmatta och knackade på. Grannen kom över och kompisen likaså. Jag klättrade upp i trädet igen för att fortsätta såga medans de drog. Första och sista gången jag klättrar med bruten fot. Allt gick dock på ren adrenalin och motorsågsbensin vid det här laget.
Grenen fälldes, åt rätt håll och jag pustade ut. Har aldrig varit så rädd och uppvarvad på samma gång. Tackade grannen så mycket och han gick hem. Kompisen tittade på mig och sa
- Du mår inte så bra va?
- Äh, det är nog bara en vrickning, sa jag.
Han hämtade en hink med isvatten och sa att jag skulle sitta ner och ta det lungt medan han kapade upp grenar och tog ner resten av stammen. Nu kände jag hur jävla ont jag hade och Nicole ledde mig till doktorn. Så gick det till när Mårten klantade sig och foten fick betala.
Här hälsar då Nicole på Silvia och Brigitta hälsar på utrikesminister Laila. Det enda man kan se av mig är min hand som fastnat i ambassadörskans till höger i bild. Tror faktisk kungen spanar in mig...
Nedan synes röret dör vi ska ansluta nya tillbyggnaden till de gamla avloppet.
